Gustaf Arfwidsson
|
Gustaf Arfwidsson |
En energisk självlärd kulturperson
F. förste skötaren på St Lars sjukhus i Lund Gustaf Arfwidsson har avlidit 92 år gammal. Han efterlämnar närmast barnen Maria och Ulla med familjer.Som tvååring togs Gustaf Arfwidsson in på barnsjukhuset i Helsingborg, troligen för undernäring och sen utveckling. En elev i personalen tog honom med hem till Flyinge utanför Södra Sandby över ett veckoslut. Där blev han adopterad och fick sin uppväxt på en gård i Odarslöv inte långt bort. Folkskolan gav impulser till fortsatt utbildning. Det bjöd P2 i Helsingborg på under fyra år. Efter en period som industriarbetare blev han 1955 tillfällig vikarie på St Lars sjukhus i Lund. Han fick börja skura golv. Då gällde det för en jobbare som han att själv lära sig jobbet i jobbet och av jobbet. Hans bästa lärare var en patient.
Där trivdes han och stannade livet ut. Fackligt arbete ledde till posten som ordförande i den lokala avdelningen. Sjukhusledningen såg hans arbete och gav honom specialuppgifter. Direktionens vice ordf. Karl Landgren bad honom starta en ny form av behandling - socioterapi. Det betydde att lära patienter, som vistats på St Lars i årtionden och glömt hur samhället utanför fungerar. Gustafs uppdrag blev att förbereda dem för utskrivning och lära dem hur samhället fungerar. Han fick fria händer att utföra sin uppgift.
Hans stora intresse för historia gjorde att han snart började sökte efter äldre föremål alltså sådana som ännu inte slängts. Han tog vara på dem till en tidigare mindre samling på ett fantastiskt sätt. När St Lars år 1979 fyllde 100 år hade han grundat ett sjukhusmuseum, som då invigdes med Gustaf som huvudtalare. Han visade också museet för besökare. Här hade han en imponerande sida, nämligen förmågan att med sina berättelser fånga åhörarna och levandegöra såväl föremål som sinnes-sjukvårdens och speciellt sjukhusets historia, terapiarbeten samt extra spännande patienter som målaren Carl Fredrik Hill och baronen, specialisten i persisk poesi mm, Gustaf Hermelin.
När Medicinhistoriska muséet i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapets regi öppnade på St Lars 1992 förenades det med sjukhusmuséet. Gustaf var då pensionerad, men fortsatte som oavlönad guide nu på det stora sammanlagda museet med tillägg av Vipeholmssamlingen. Där var han den mest efterfrågade guiden tills muséet stängdes 2006 och 2012 åter öppnade på lasarettsområdet som Livets museum.
Det räckte inte med museet utan hela St Larsparken ingick i hans djupa kunskapsförråd. Han blev ett med sjukhuset och hade tidigt fått en tjänstebostad i S:t Larsparken. Så blev han genom självstudier en lokalt betydande kulturpersonlighet. Ja, en levande uppslagsbok, som dessutom var lysande att förmedla sin kunskap.
Även bakom kulisserna arbetade han träget. Han efterlämnade pärmar med bl.a. beskrivning av parkvandring och guidning. Med en mall har han gjort en detaljerad katalog över alla 12 000 insamlade föremål på hemdatorn. Till Livets Museum kom nyligen 18 st. A4-pärmar för att gås igenom i samarbete med Kulturen i Lund.
Med 1930-talets 7-åriga folkskola som bakgrund har han arbetat fram sin kulturgärning och tilldelats Landstingets stora pris, kommunalarbetarnas kulturpris och hedersledamotskap i Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet. Han har gjort en betydande insats och är värd all heder och uppskattning. Utan hans insats hade St Lars haft en fattigare historia.
Han levde förtjänstfullt efter ordspråket: Gräv där du står!
För Sydsvenska medicinhistoriska sällskapet
Bengt I. Lindskog
Hedersledamot i Helsingborgs Medicinhistoriska Förening